Våtsläckt Kalk

Den våtsläckta Gotlandskalken kan användas för tillredning av kalkbruk eller kalkfärg. Framförallt används den vid underhåll och restaurering av äldre traditionellt uppförda byggnader.

Den våtsläckta Gotlandskalken är en så kallad fet kalk, vilket innebär att den är bindemedelsrik. Då kalkpastan lagras länge blir den kompakt och vattnet tränger upp till ytan. Som kalk betraktad är den klistrig vilket innebär att den ger god initial vidhäftningsförmåga. Det vatten som bildas ovanpå kalken i spannet blir klart kalkvatten när den står still. Vattnet kan användas som kalkvatten eller till bruksberedning. Mät kalkpastans volym utan att blanda ihop det med vattnet. Vattnet som täcker kalken fungerar som ett skydd mot karbonatisering vilket medger lång lagringstid för kalken så länge den är skyddad från luft. Kalken härdar genom två steg, uttorkning från fritt vatten och därefter karbonatisering vid kontakt med luftens koldioxid. För karbonatisering krävs att materialet har ett fuktinnehåll om ca 55–95 % RF samt en temperatur över 5 °C. Kalken består av ren kalciumhydroxid som efter karbonatisering återgår till kalciumkarbonat. För användning vintertid krävs täckt ställning med värme. Tänk då på fukthalten för karbonatiseringen. Kalkbruk och kalkfärg har hög fuktgenomsläpplighet.

Den koldioxid som avgår ut stenen vid bränning tas upp igen vid karbonatisering. För bränningen används enbart förnyelsebar energi i form av ved.

Kalciumhydroxid har ett mycket högt pH vilket innebär att den är frätande. Använd därför alltid skyddshandskar och skyddsglasögon för att skydda hud och ögon. Ha alltid ögondusch tillgänglig vid hantering av släckt kalk.

Använd välgraderad putssand som är fri från humusämnen vid tillredning av kalkbruk. Sandens största fraktion styrs av puts-skiktets tjocklek. Kalken skall fylla upp sandens hålrum för att ge god frostbeständighet, varför blandningsförhållandet styrs av sandens egenskaper.

Blandningsförhållandet styrs även av vilken typ av puts och ytbearbetning som den skall användas till då fetare bruk ger upphov till mer krympsprickor är de endast möjliga att använda där krympsprickor kan bearbetas igen. Riktvärde för blandningsförhållande i modern tid förekommer mellan ca 1:1–1:3 i volymmått. Blandningen skall ge ett homogent och smidigt bruk. Den våtsläckta gotlandskalken blandas bäst med sand med hjälp av tvångsblandning. Vattenmängdens styrs av sandens fukthalt samt appliceringsmetod och underlagets sugförmåga. Ju längre blandningstid ju fetare upplevs bruket. Kan gärna blandas i tvångsblandare minst 30 minuter. Tillrett bruk kan lagras.

Kalkbruk av våtsläckt gotlandskalk kan fästa vid framförallt natursten och tegel samt äldre kalkputs. Underlagets sugförmåga styr vidhäftningen varför starkt sugande underlag bör förvattnas. För icke sugande underlag bör man vara försiktig med vattenfilm mellan bruk och underlag. En tunn grundning kan hjälpa till att styra sugförmågan och därmed vidhäftningen.

Kalkbruk kan handslås, tryckas eller sprutas på väggen beroende på konsistens.

Bearbetning av ytan bör alltid ske först när bruket har satt sig och eventuella krympsprickor har uppkommit för att undvika ythud på putsen.

Kalkpasta blandas med vatten ca 1:3–1:5 beroende på hur underlaget suger och vilken typ av puts som skall avfärgas. Vit kalkfärg består av bara kalkpasta och vatten.

För pigmenterad kalkfärg används kalkäkta pigment som blandas upp i vatten innan de tillsätts till kalkfärgen. Andelen vatten är ungefär samma till antalet som andelen strykningar innan full täckning erhålls. För kulörstark färg rekommenderas flera tunna lager för att undvika pigmentvändningar. Tillred all färg som skall gå åt till en fasad. Räkna ca 0,5 kg/m².

Underlaget bör vara sugande kalkputs.

Förvattna underlaget för att få jämn sugning innan kalkavfärgning. Påför kalkfärg med en kalkborste eller plafondpensel, vanligtvis med krysstrykning. Undvik rinningar och pigmentvändningar. Måla vått i vått för att undvika skarvar. Låt färgen vittorka helt innan nästa lager påförs, vanligen något dygn.

Vid extrem uttorkning behövs eftervattning för att karbonatisering skall ske. Gäller såväl för kalkbruk som för kalkfärg. Om kalkputs skall övermålas med en tätare färg än kalkfärg krävs fullständig karbonatisering innan den övermålas.